Resan jorden runt

Den södra västkusten är precis så vacker som väntat. Havet bolmar in längs klipporna, berg blandas med slätter fulla av får. Massvis av rovfåglar cirkulerar på himlen och det är kallt. Det är väldigt regnigt och fuktigt i detta höstlandskap men till skillnad från den svenska mörka gråa hösten är denna höst mestadels grön. I Sverige har ni börjat känna av sommarvärmen och skolavslutningen närmar sig, här på andra sidan jordklotet närmar sig vinter. Luften är fuktig och uppfriskande, mornarna är frostbitna och kvällarna huttrande. Men att få ta en promenad längs den upphöjda kustlinjen är så obeskrivligt vackert. I detta land är det fortfarande människan som får anpassa sig efter djurens ytor så stigen går rakt igenom en hästhage. Vi ser hur de berömda kiwifåglarna har bökat runt under sina nattliga uttåg och vi möts av dess nyfikna kusin wekafåglar som likt en höna bökar runt i gräset efter den utsökta masken. Höjer man blicken mot klipporna i havet möts den av de lekfulla sälar som dominerar kusten. Även en och annan pingvin tycks skåda vårt öga. Tillbaka vid bussen möts vi igen av de supernyfikna fåglarna som är på väg in i bussen för att följa med oss men denna gång var de inte välkomna. 

När vi kommer fram till vårt boende är det ett av de ställena där internet ännu inte är uppfunnet. För att kompensera detta erbjuder de oss att göra egna greenstonesmycken. Greenstone eller grönsten på svenska är väldigt viktig för Nya Zeeland och Maorifolket och dess historia. Därför känner vi oss väldigt hedrade av att få testa på att skapa egna. Mattias som annars inte är jätteintresserad av att skapa med sina händer slog på stort och lyckades skapa det kända lövet som är en symbol för hela Nya Zeeland. Dock så kom detta till ett pris av en avslipad fingertopp och blodbad. Sanna ville istället göra något som påminde om hennes äventyr i landet: en vattendroppe för all rafting, fukt och imma. 

Med ett avskalat finger slår vi våra huvuden ihop i för kvällens stundande maskerad. Temat är "något som börjar på samma bokstav som ditt namn". Färgade av allt vi lärt oss om Nya Zeeland är valet av maskeradutklädnad enkelt. Mattias ska göra sitt bästa för att hylla en Maori, och Sanna ska berätta om vår underbara resa längs med den Södra ön (south island). Resten av dagen består av att fixa material till våra dräkter, måla av den majestätiska sydön samt att frossa i fläskstek och potatis som boendet bjuder på.  Vi är till slut nöjda och kan bege oss till festen. Där omringas vi av utklädda människor som allihop har gått in för att vinna ett av priserna för bästa kostym. Vi stöter på en mumie, en domare, en fruktskål, inte mindre än två jesusar och massor av andra utstyrslar. Kvällen blir lång,  och svettig, framförallt för Sanna, vars dräkt även innefattar att demonstrera den Södra öns snöfall (konfetti som kastas och plockas upp), regn (sprut med vattenflaska) samt jordbävningar (skaka massor på kroppen). Alla hade en förträfflig kväll tills klockan ringer vid 7 och det är dags att åka vidare!