Resan jorden runt

Kiwi experience dag 3 del 2

KIA ORA!  A Haka Mana

A haka mana para ta wa nga wha

E heke mene pere tewe nge whe

I hiki mini piri tiwi ngi whi

O hoko mono poro towo ngo who

A E I O U 

U huku munu puru tuwu ngu whu! 

Denna lite annorlunda alfabetssång tillsammans med rörelser fick vi äran att framföra på vår övernattning hos maoristammen Tamaki i deras lilla by. Idag får vi en chans att lära oss allt om Nya Zeelands ursprungsbefolkning och hur de lever, både traditionellt och i moderna tider.

När vi anländer möts vi av ett imponerande sång solo. Vi hälsas välkomna av män med ansikstatueringar och piercingar och vi blir ombedda att presentera vår hövding. I denna kultur finns det en manlig hövding som alltid leder gruppen (Jun, vår korean som lärde sig äta fish n chips har vi valt till vår hövding). Hövdingen leder gruppen runt genom by och land, tätt följd av stammens kvinnor. Sist i tåget går de andra männen  för att kunna skydda kvinnorna, som betraktas som de viktigaste i stammen, från ett eventuellt bakhåll. 

Man hälsar genom att säga KIA ORA! Ta i hand och dutta nästipparna två gånger mot varandra. Vi får lära oss massor om historiken, deras språk, seder och de olika gudarna och deras barn. Bland annat får vi lära oss lite olika lekar de har lekt i århundraden, till exempel en där man står i en cirkel och kastar pinnar till varandra. Riktigt roligt och kaosartat och det behövs en stor del fingerfärdighet och koordination för att lyckas bra. 

Senare på kvällen får vi en inblick i massor av olika aspekter av maorikulturen. Vi får lära oss hur de spelar musik, hur de styr sina båtar och historiken bakom deras tatueringar som täcker deras kroppar från fötter till ansikte. Vi får även lära oss dansa den världsberömda hakadansen, en helt galen dans som består av ryckiga, våldsamma gester och ansiktsuttryck i syfte att skrämma sina fiender. I kombination med höga läten och djupa avgrundsvrål skapar den en riktigt skräckinjagande framställning som definitivt får en att darra i knävecken och rygga tillbaka. Som tur är vill dessa krigare inte äta upp oss idag, utan hellre bjuda på mat (oklart om det är tidigare besökare eller djurkött). Maten tillagas under lång tid i gropar i marken vilket gör att alltsammans får en fyllig och härlig smak. 

Ännu senare framåt kvällskvisten får vi avnjuta en traditionell maorisk hangi, det vill säga en gigantisk matorgie med tonvis av kött, potatis, grönsaker och sås. Vi vräker alla i oss ordentligt med mat, medans Sanna fokuserar på efterätten :) efteråt är vi åtminstone helt slut och tackar inte nej till några timmar i badtunnor och grillande av mashsmallows. Där tillbringar vi kvällens sista timmar innan vi till slut däckar i det stora sovhuset där vi alla 20 har blivit inkvarterade alla under varsitt gudabarn som väktare. Maorihusen är designade på ett särskilt sätt. Längst upp ovanför dörren står en gudastaty och vaktar, med breda armar som sträcker sig ut över hela husets längd i en välkomnande och beskyddande gest. Även insidan hade inslag inspirerade av människokroppen. Takstommen liknades vid en ryggrad som bär upp hela byggnaden, och mittpelaren fick stå för hjärtat som den enskilt viktigaste delen. Nästan hela kroppen är representerad men det första som görs i ett husbygge är att resa mittpålen för att ge huset dess hjärta. Efter en varm och mysig natt går vi upp och äter frukost innan det är dags att köra vidare till nästa ställe, lite kunnigare, lite mättare och väldigt mycket mer förstående för alla märkliga namn, traditioner och platser i Nya Zeeland. Alla borde bevara ursprungshistoriken som de gör här.