Vietnam - en avslutande reflektion
Vilket land! De har mycket av allt. Massor av gatuförsöljare, mat man vill testa, natur man borde uppleva på nära håll, ljud och bakgrundssurr, massor massor och massor av mopeder och människor.
Vad är enligt oss speciellt med Vietnam efter två veckor här?
- Trafiken är helt otroligt förvirrande och kaotisk. De flesta marknader säljer en rolig tröja som beskriver det väldigt tydligt. Tröjan föreställer ett trafikljus med beskrivningen grönt ljus- vi kör!, gult ljus- vi kör! Rött ljus- jag kan fortfarande köra! Det är väldigt hektiskt och omöjligt att veta om det ens existerar några regler i huvudstaden. I Hanoi åker de exempelvis åt valfritt håll i rondellen vilket gör ont bara att de på. Skyltar och färdriktning verkar mest fungera som rekommendationer snarare än regler. Likadant är det för oss fotgängare. Behöver man gå över vägen är det bara att gå så anpassar sig trafiken. Det är bara viktigt att inte hastigt ändra hastighet. Övergångsställen är förresten helt överflödiga. Man kan korsa vägen precis var man vill med samma resultat.
Tänker inte ens börja skriva om nattbussen!
Maten
Vi hade förväntat oss kryddstark mat och många spännande smaker. Smakerna finns, men maten är ofta sparsamt kryddad. Vi kanske bara åt på fel ställen? Mer eller mindre all mat här innehåller den ökända fisksåsen fjord på jäst ansjovis. Tycker man om.denna oheliga blandning är Vietnam förmodligen ett suveränt matland, men det kan nog sägas med säkerhet att den inte är för alla. I de norra delarna av landet fick vi ofta chilisalt till maten som man blandar med lite färsk lime vilket satte bra smak på allt, men i de centrala och södra delarna ska man vara glad om det finns salt ens. Som tur är har de lite mera smaker där. En annan sak vi kommer att minnas är att maten kommer när den kommer, och den kommer i regel aldrig samtidigt. Ibland kan man få vänta 10 minuter från att den enas huvudrätt kommit in tills att båda får äta. Alltså är det en bra idé att lära sig att dela på allt :)
Kaffet är åtminstone en oväntat trevlig upplevelse här. Bra mycket starkare än till och med hemma, och ned en helt annan eftersmak. Det finns dessutom ett flertal kaféer på varje gata, men ändå väldigt lite att fika på, bara kaffe i massor av olika sorter. Iskaffe är mycket vanligt här i värmen. Förra gången jag beställde en varm kaffe tittade de på mig som om jag vore dum i huvudet. Sen fick jag en iskaffe ändå. Urk.
Boende
Vi har valt att boka våra boenden via Hostelworld och hotels.com. Vi har bott på ett hotell (i Da Nang) och det var absolut det med sämst standard (trots stjärnor) samt att ingen pratade ett dugg engelska. När vi bott på hostels och homestays/guesthouses har vi mötts av engelsktalande inspirerande människor som brinner för att hjälpa och arbeta inom service. Framförallt känner man sig extra välkommen när man får bo i någons hem, då blir det en helt annan upplevelse.Vi rekommenderar detta starkt. Det alla ställen har gemensamt är att de har stenhårda sängar och en duschslangkonnektad kopplad till toaletten. Förmodligen som.någon sorts bidé. Viktigt att notera att golvskrapan inte är uppfunnen här än vilket gör att det alltid blir blött i hela badrummet efter en dusch. Oavsett boendestil vill alla behålla passet under vistelsen vilket känns lite jobbigt när man är så beroende av det.
transport
Som vanligt är det svårt att lita på taxibilar. De är de enda som försökt att blåsa oss på riktigt. Visst får man som västerlänning betala överpriser på marknader, men taxibilar försöker lägga på över 900% på priser eller vägra använda taxametern. Därför har det varit viktigt att göra upp ett pris innan man sätter sig. Annars är vietnameserna väldigt duktigt på att varna sina turister för alla möjliga ficktjuvar, väskryckare och liknade. Innan vi kom till Saigon blev vi varnade av samtliga.vietnameser vi pratade med om olika saker vi säkerligen skulle komma att råka ut för där. Ett populärt knep de använder sig av är att från motorcykel rycka väskor från intet ont anande turister och sen köra iväg. Man behöver vara på sin vakt och vara streetsmart.
Vädret
Det är högsäsong nu och det påstås att vädret ska vara fint då, men för oss har det regnat nästan konstant alla dagar utom två. I de norra delarna blir det dessutom väldigt kallt, vilket vi inte riktigt hade räknat med. Runt 14 grader (och regn) kunde det vara flera dagar i hanoi, dvs en riktigt fin svensk sommar :) som tur är kompenserades det delvis av den 33-gradiga värme som mötte oss i Saigon.
- vandring verkar vara den vanligaste anledningen till allt folk åker hit. Det ska vara helt otroligt vackert och underbart. Så när vi kommer tillbaka hit i framtiden kommer vi definitivt att planera in en vandring.
Veckodagar verkar inte ha så stor betydelse här heller. Affärer har öppet precis som vanligt. Öppnar tidigt och stänger sent varje dag. Vi har i alla fall inte märkt särskilt stor skillnad på vardag och helg i det här landet.
- Situationer som inte skulle fungera i Sverige
Hanteringen av rått kött. Här finns det inget som heter rötmånad och kött av alla sorter hänger i taket bland flugor och myggor, eller ligger i hinkar, bara centimeter från en tungt trafikerad väg full av avgaser. Det kanske fungerar som lite extra marinad? Djuren behandlas tyvärr inte särskilt väl heller. Höns fraktas med fördel levande i små plastpåsar och gärna i stora volymer. Fiskar finns överallt, gärna många och nerklämda i små.vattenbehållare för folk att beskåda. Behöver jag ens nämna trafiken? Resturangborden är i samma höjd som fotknölarna ungefär, och vietnameserna måste ha ryggar av stål för att kunna sitta och äta middag på det viset. Svårt för oss har det varit i alla fall. Vart man än går kommer det ideligen ihärdiga försäljare som lägger saker i händerna på en och vägrar sedan att ta tillbaka det, gärna under tiden man sitter och äter eller är upptagen med annat trevligt.
Tänker inte ens nämna nattbussen!
Folk röker överallt inomhus som utomhus, i bussar eller i resturangen. Samtliga busschaufförer har godtyckligt stannat bussen (gärna på motorväg) för att ta en rökpaus. Det är åtminstone bättre än de som hellre röker inne i bussen. Kösystem existerar inte. Vill du ha något går du längst fram oavsett, det är först till kvarn som gäller. Man måste även se till att vara ute i.väldigt god tid om man har en tid att passa och räkna med att vara sen för här är det uppgjorda tider också mest en rekommendation. Det är kanske bara vi svenskar som är tidsslavar, men svårt att vänja sig vid är det ändå. Som tur är räknas det som helt okej att ta en tupplur på jobbet. Vi har gått förbi flera butiker och restauranger (mitt på dagen) där de enda anställda har legat på borden och sovit. Ska definitivt ta med oss detta hem :)
Allt utomhus är även en gigantisk manlig pissoar, spelar ingen roll om det är väg, buske, hus mitt på trottoaren eller var som helst: här pissar killar exakt när är nödvändigt.
Trots allt underbart och konstigt så längtar jag (Sanna) hem, jag längtar efter CHOKLAD!!! För det är det absolut konstigaste med detta land, var är chokladhyllan? Inte konstigt att alla är smala och i form här (Mattias hävdar att han på två veckor ar sett en överviktig person som såg ut att vara Vietnames).
Utgifter (nu blir det snack om pengar)
Vår totala budget för två veckor i Vietnam har legat på drygt 15000 kr.
Boendet har kostat oss drygt 3000. Då har vi alltid haft ett eget dubbelrum med toalett.
Transporter inom landet har kostat cirka 2500 och det omfattar inrikesflyg, taxi, tåg och buss.
Utflykter och inträden har kostat drygt 3000 kr. Då står utflykten till Halong Bay för cirka 2500 av dessa med en båtövernattning (som kommer att förbjudas 2020 så om.man vill uppleva detta får man passa på snart).
Mat har kostat oss drygt 2500 för 2-3 mål plus snacks per dag. Vi har ätit vad vi vill ha för stunden och med mycket varierande priser så denna post varierar mycket beroende på vad man vill ha för dagen, men det är generellt billigt med mat. Vi hade lätt kunnat komma undan med mindre, men mat är gott så det får det vara värt :)
Fickpengar till övriga utgifter gick på cirka 1500 kr. Hade Vietnam varit vårt sista resmål istället för första så hade denna punkt varit betydligt högre då det finns massor av fina souvernirer och skräddare som billigt syr upp kläder.
En sista bonus från Vietnam angående något vi såg ett flertal gånger i Saigon. Flera gånger har vi sett barn (i låg ålder) i föräldrars sällskap som helt oproblematiskt har satt sig sig ner och bajsat mitt på öppen gata. Inte i en buske, inte bakom något som skyler överhuvudtaget, rakt upp och ner på en trottoar full med folk. Detta har inte renderat några blickar (förutom våra då förstås) alls, utan det verkar vara normen här i landet. Hur reagerade de medföljande mammorna? Jo, så fort barnet satte igång att göra sitt, satte hon sig ner och visslade. Efteråt plockade hon upp efter barnet (ungefär som man gör efter hundar) och de gick vidare. Nu i efterhand har vi förstått vad detta fenomen beror på; nämligen den vietnamesiska blöjkulturen, eller rättare sagt därav. Vi har fått lära oss att vietnamesiska barn ofta är rumsrena och hanterar sina egna toalettbesök från nio månaders ålder. Detta gör de genom ett system där de från födseln tränas att utföra sina behov på kommando, därav visslandet. Så länge föräldrarna håller noga koll på signaler från barnet brukar detta fungera bra. Dock resulterar det ju i en "måste man så måste man"-situation som vi bevittnat några gånger.nu. Det är i alla fall något jag kommer att minnas härifrån med.ett leende :)
Tack Vietnam för den här gången. Vi kanske ses i framtiden igen!
