Ännu en tripp till helvetet!
Vad har tigerbalsam, helvetet och sköldpaddor gemensamt? Svaret är en väldigt intressant park i Singapore - Haw Par Villa.
Bara två steg från tunnelbanestationen med samma namn ligger entrén till parken som är som en stor teater fylld med scener ur kinesisk och Buddhistisk folktro. Huvudanledningen till att vi är här är dock av det mer groteska slaget: en grotta som leder till helvetet. Vi passerar resten av parken lite snabbare än vi kanske borde för att komma fram till grottans öppning, men vi hinner ändå se fler intressanta delar av parken.
Parken byggdes av två burmesiska bröder på 1930-talet. Efter att ha uppfunnit tigerbalsam ville Aw Boon Har och Aw Boon Paw bygga upp en utställning med olika berättelser för att skänka lite etik och moral till dagens bortskämda ungdomar. Detta spenderade de cirka 30 miljoner dollar på, vilket på 1930-talet motsvarar ungefär hundratusen miljarder i dagens penningvärde (räkneexempel). För dessa pengar får vi bland annat genom olika utställningar lära oss att opiumsmuggling är fel, att man ska hjälpa barn och gamla samt att sköldpaddor är otroligt söta. Det fanns nämligen en damm med ett femtiotal små sköldpaddor i som vi stod och stirrade på en lång stund. Men åter till huvudattraktionen.
Utanför grottans öppning står en bergvägg med ett antal huvuden uppsatta på pålar. Ovanför står en ondsint grönmålad demon med en högaffel och ser hotfull ut. Strax efter detta upplyser en omtänksam skylt oss om två saker: att det är förbjudet att spela Pokémon go på denna plats, samt att utställningen inne i grottan möjligtvis kan innehålla saker olämpliga för barn. Vi stänger av Pokémon go, stålsätter oss, och går fram till grottan. Portarna till helvetet vaktas av två stora skräckinjagande figurer: hästfejset och oxskallen. Deras uppgift är att hälsa borttappade själar välkomna till helvetet, genom att med våld tvinga in dem. Lite som en yxbeväpnad nattklubbsdörrvakt, fast åt andra hållet.
Väl inne i grottan får vi lära oss hur domedagen går till. Allt börjar med att själarna samlas vid ingången till helvetet där chefen gör sig redo att påbörja sorteringen. Det finns tre kategorier. De som varit fromma och aldrig gjort ens minsta fluga illa under sitt liv (eller för den delen smugglat opium) får vandra den gyllene bron in i paradiset. De som varit lite elakare, men ändå mestadels snälla, får istället gå över den lite mindre glamourösa silverbron. Lite värre är det för alla som hamnar i tredje kategorin de som begått massor av jävelskap i sina liv. Dessa döms till ett straff i helvetet beroende på vilket eller vilka jävelskap de har begått. Ibland matchar straffet synden, ibland...är det mer svårförklarligt. I den första utställningen får vi exempelvis bevittna några stackars syndare bli grillade i en vulkan eller dränkta i "det smutsiga blodets damm". Detta får man genomlida om man har stulit, misshandlat eller prostituerat sig. Andra stackare som får lida är exempelvis otacksamma människor (som får grillas på ett stort kopparrör), människor som inte lyder sina syskon (krossade av stenbumling), folk som svär eller missbrukar böcker (sågade på mitten), ryktesspridare (kastade i en wokpanna med kokande olja), provfuskare (inälvor utslitna), och massor av andra synder och passande straff. För att illustrera detta finns det givetvis groteska och detaljerade avbilder på samtliga straff. Som tur är varar inte helvetet för evigt, utan alla straff avslutas med att man först får dricka te för att glömma sitt syndiga liv, och sedan får man chansen att reinkarneras in i ett nytt liv. Beroende på exakt hur stygg man har varit kan man reinkarneras till allt ifrån dyngbagge (sämst) till lärare (bäst) och försöka sköta sitt liv bättre denna gång. Eftersom att vi båda redan är lärare så kan det alltså bara gå utför för oss, så vem vet vad nästa inlägg kommer att handla om!
